fredag 30 mars 2012

Att bli mer lik Krisus


Den människa är störst som är mest lik Kristus, och de som verkligen älskar honom kommer vara mest lika Honom.

Vårt mål är att bli så lika Kristus som möjligt.

En liten fråga då...

Genomgick Kristus prövningar?
Genomgick Han lidanden?
Blev han utstött och hånad?
Blev han förrådd av en av sina närmsta?
Blev han frestad av satan?
Blev han oskyldigt dömd?

Svaret vet vi alla.

Jag säger inte att vi borde söka efter prövningar eller lidanden... utan mer att lära oss av det exempel som Han satte i alla de lidanden Han fick genomgå.

Jag har det senaste året kommit närmre Jesus Kristus än vad jag trodde var möjligt. Jag är född in i en Kristen familj som alltid undervisat mig goda saker, både genom de goda exempel som mina föräldrar och syskon är för mig men även i hemmet har jag undervisats om vikten av att Gud sände sin enfödde Son till jorden för att ta på sig våra synder så att vi har möjlighet att få förlåtelse för våra synder.

Men jag har senaste året fått större önskan av att själv lära känna Kristus. Det har inte alltid gått som på räls då det krävs ansträngningar, tålamod och ansträngningar att vi ska kunna närma oss Honom. Jag anser att det är en högst personlig vandring som man bara kan göra själv ofta i sin ensamhet. Men även genom att vi sträcker ut oss till andra som kan behöva vår hjälp.

Men jag vill i denna stund vittna om den frid som jag känner i mitt inre just nu. Och insikten om hur rikt välsignat jag känner mig i mitt liv. Att jag har fått privilegiet att få denna kunskap till mig redan som ung. Med det skär samtidigt i hjärtat när jag tänker på all ondska som blir allt mer påtaglig i världen idag, och det sätt som så många vilseleds. Jag har en önskan att dela med mig av den frid som går att få genom att vara lydig Hans lagar.

Världen erbjuder så påtagliga och snabba sätt att få tillfredsställelse för stunden. I de flesta fall så är den tillfredsställelsen kortvarig, ofta för den även med sig nedbrytande konsekvenser som vi frestas till att ignorera när vi står inför vårt val. Men det är inte den snabba eller kortvariga tillfredsställelsen som vår himmelske Fader erbjuder. Han erbjuder en frid och en lycka som är långvarig och som sträcker sig över detta livets gränser.

Även om jag växt upp och alltid haft en stark tro på att Gud har gett just mig ett sätt att komma tillbaka till honom, genom Hans Son Jesus Kristus, så är det först senaste halvåret eller året som jag har börjat lära känna Kristus personligen. (Märk ordet "börjat")

Jag vill även vittna i denna stund, och inför den Påskhögtid som vi har framför oss att jag tror, av hela min själ att Jesus Kristus uppstod på den tredje dagen. Han uppstod i en förhärligad gestalt. Genom att han gjorde det så gjorde han det även möjligt för oss att uppstå en dag för att få bo med vår Himmelske Fader.

Jag ska göra allt jag kan för att leva på ett sätt som gör att Kristus känner tillräcklig nåd för just mig, en tillräcklig nåd för att ta på sig just mina synder som jag i mina svaghet och under detta jordeliv inte riktigt lyckades övervinna. Kristi nåd är tillräcklig för oss alla, men jag tror också att vi behöver bevisa för honom att vi  är villiga att följa Honom, det är därför vi är här på jorden just nu.

Jag älskar Jesus Kristus.

3 kommentarer:

  1. Vi förväntas vara bärare av Kristi närvaro och växande i andlig resning. Det är dags att tänka på härliga uttryck för Guds Söner, som har att göra med att avsätta vårt ego, att låta Jesus lysa igenom oss. Detta har mycket att göra med att förneka oss själva. Problemen vi lever få oss att tänka om att allt detta är övergående. Man måste leva med tanke på evigheten, det vill säga göra saker som om de skulle hålla för evigt, men på samma gång, med all den hängivenhet till Gud, som om det vore det sista vi gör ... Då alla kan se Jesus genom oss!.

    SvaraRadera
  2. Ed, är det en lång tid du inte skriva. Jag hoppas att du och din fru håller bra trots svårigheter.
    Var stark och aldrig ge upp!.
    Tillsammans i Jesus.
    Pedro

    SvaraRadera
  3. Tack min vän. :)

    Det stämmer att jag inte lyckat få tid till att skriva. Jag har massor av tankar som jag vill dela med mig av. Jag har även tänkt på dig många gånger. :)

    Men tiden har inte riktigt räckt till. Jag kommer att lägga barnen nu, det är dags för dom att sova. Sedan ska jag försöka avsätta lite tid att be till min himmelske Fader om vägledning så att jag ska kunna skriva enligt Hans vilja.

    Jag är tacksam för ditt uppmuntrande ord, det stärker verkligen.
    Tillsammans i Jesus.
    Ed

    SvaraRadera